Grundskolan

Jag tyckte att det skulle bli kul att börja skolan, såg verkligen fram imot det.


Jag började i skolan innan jag hade fyllt 7 och det var helt oki i början, sedan när allt började med matematik och läsning så blev det lite problem för mig, jag hade lite svårt med matten just.


Men visst det gick oki med lite stöd och hjälp.


Sedan rasterna så kunde jag och ville inte vara speciellt med dem andra barnen när dem hoppade hage eller hopprep, och när jag någon gång frågade så fick jag inte.


Jag var tydligen inte accepterad av dem andra flickorna på skolan. jag satt mest på trappan upptill ingången till skolan. Men efter ett tag så fick jag helt plötsligt vara med i hopprep och lite annat. Men jag pratade inte speciellt mycket med dem.


Det var ju oxå så att dagmammans flicka Moa gick i min klass och var min kompis ett tag men sedan var hon en helt annan person när vi kom till skolan kände jag, men hon var "snäll" när vi var hemma hos henne. Jag gillade henne men jag vet inte på vilket sätt.



Sedan alla andra åren i 1an 2an och 3an och upptill 5an var likadan som innan att jag mest var för mig själv och inte sa så mkt på varken lektioner eller till någon.

Men på kvartsamtalen med mina föräldrar och läraren, sa läraren bara att jag var en snäll, duktig och trevlig flicka och att jag klarade mej helt ok i skolan.

Jag tyckte ju inte det men jag sa ju Aldrig något till NÅGON.