Igår var den bland den sämsta dagen jag har varit med om. Det blev inte riktigt som planerat. Först Skrivdes Linda ut, en jättego tjej. Sedan skrivs Lina ut från avdelningen. Efter det så åkte den personen som jag kommer minnas hela livet, och det var Veronica min. Kommer sakna er allihopa. Sedan gick det mot em och märta fick prata med Lars. Efter det samtalet så kommer Märta ut och e jätte ledsen. Då blev jag också ledsen för att jag var sista patienten på avdelningen. När jag sedan fick prata med Lars så var jag arg, ledsen och visste inte vart jag skulle ta vägen. Han sa till mig -antingen skriver jag ut dej och du kan ta dina saker och gå ut igenom dörren. Eller så finns det en plats i Landskrona på psyk där. Och efter mycket om och men så beslöt jag mej för att åka till Landskrona. Och jag fick vänta med 2 personal i 1½ timme på avdelningen innan taxin kom.
Sedan tog vi ut alla sakerna, allting släcktes på avdelningen och larmet sattes igång, det larmet installerades samma dag. Alltså igår.
Det var en hemsk och jobbig tanke att där inte skulle finnas patienter mer.
Sedan kom jag till avdelningen här i Landskrona. Fick pratat med min sjuksköterska innan jag packade upp alla sakerna. Det var skönt att prata lite först så att jag hann landa.
Och denna 4 Januari har varit en väldigt lång dag. Jag hoppas att det skall gå bra detta med allt rent omkring med psyk i landskrona, psyk i Lund och Strandhagens behandlingshem i Sävsjö Småland.
/ Camilla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar